the toalett
jag+mor+pappa
det var en helt vanlig dag, väldigt varm och solig, vi hade just varit på kulturenshusbiblioteket (typ världens längsta ord?!?!) och vi bestämde oss för att ta en fika, inte för att de har något att göra med detta men jaja. jag kände mig lite spänd över under magen och detta var alltså ett tecken på att jag var tvungen att släppa på trycket, dra en drill, ja ni fattar..
Jag går in på toan, och jag märker att toahandtaget är sjukt mysko men struntar i de och låser in mig och tar de lugnt..
jag är nu klar och ska låsa upp dörren, ingen lek tänkte jag MEN det händer ingenting när jag låser upp dörren utan jag är fortfarande inne på toan (inte bra: eftersom jag lider av cellskräck sen jag fastna i en hiss).försöker hålla mig lugn men kan inte lura mig själv att jag inte är inlåst på toan!
tiden går (ja iaf 30 sek?) och jag har ännu inte fått upp dörren!! ,jag ringer pappa..inget svar....inget svar!!! ingen på utsidan värkar bry sig ett skit om mig heller, kan bara tänka hur mycket hantaget måste ha låtit så som jag dampade på insidan..efter ett tag orkar jag inte längre, jag kollar mig i spegeln och intalar mig själv att inte få panik, någon kommer att komma och hjälpa mig, så äre bara..
Mitt tålamod är dock inte de bästa när jag är inlåst så jag tar tag i handaget, backar lite med bakdelen av kroppen och drar en karatespark i dörren som flyger upp och jag stormar ut, inte allt för graciöst....jag trodde att folk skulle stå utanför häpnade och undra hur jag mådde, men ICKE, inte en enda har märkt mig! tur de..när jag kommer ut står pappa i kassan: "du ringde?"
tack gud för mina långa ben
/M
HAHHHHHAHHAHAHHAHAHAHAHHAHAAHAHAHHHHHHH